SNÖRVEL, SNÖRVEL

Va har jag gjort för att förtjäna att må såhär helt plötsligt då?
Va de alla de elaka tankarna på jobbet igår kanske? Men de va ju PMS, inget allvarligare än så ju, förlåt!
Nehe, hjälpte visst inte, blev straffad iaf..
Nåja, skönt med sovmorgon imorn då. Så kan jag ligga här på soffan och tycka synd om mej själv hela kvällen.
Rätt ensamt här också. Jag gillar ju att vara ensam men eftersom jag har haft folk omkring mej och inte vart själv mer än ett par minuter sen i torsdags känns det.. ovant, men trevligt. Trevligt, men jobbigt. Jobbigt, men en vanesak. En vanesak, och nu känns de ensamt helt plötsligt, som sagt.. och så mår jag inte bra, hängig. Och gnällig.. uäääh!
Stackars mej!