INTE SÅ KAXIG

Blir alltid en del tjatter när jag umgås med mina kära tjejkompisar, oavsett vem utav dem de är jag tjötar (ha ha) med. I torsdags (och igår) vart de en del snack om ex.
Jag kan ärligt konstatera att jag inte har några hjärnspöken kvar som bråkar med mej. Inte. Ett. Enda.
Vilket är jäkligt skönt såklart.. men de gör ju lätt att man lite lite kaxig.. och hur tuff jag än vill framstå som ibland, så lyckas jag inte riiiktigt alltid så bra som jag önskar.

Fick ett sms i natt från ett nummer jag inte hade inlagt.. (och de fanns såklart inte att hitta på Eniro eller Hitta heller. Alla människor med hemligt nummer borde få pisk!). Med tanke på tidpunkten jag fick smset + de faktum att de va en fredagnatt drog jag snabbt slutsatsen "fyllesms!".
Smsade tillbaka och frågade vem de va som smsade.
När jag gick svaret, som bestod av namnet på "någon" som varit en stor del av mitt liv och som jag brytt (bryr!) mej otroligt mycket om, tror jag mitt hjärta gjorde en frivolt utav bara helvete!
Hjärtat började slå ohälsosamt snabbt. Och på en millessekund hade jag gått igenom en massa tänkbara scenarion om varför denna person skulle smsa mej mitt i natten.
Förvirringen var total!

Jag?
Kaxig?
Ha ha. Inte alltid, va!

Det visade sig såklart att de inte alls var personen jag.. hmm.. hoppades på att det skulle vara heller. Kanske lika bra de.

Jag mår bättre utan mina hjärnspöken!